För något år sedan hade jag en vidrig mardröm som gjorde att bara tanken på att skaffa barn gav mig ångest.
De senaste 24 timmarna har tanken om barn återkommit utan att jag riktigt tänkt på det.
Jag träffade lilla söta Maxine i några minuter, fick busa och kramas med henne litegrann.. Senare på kvällen frågade Kalle om jag var gravid (orsak till hans fråga spelar ingen roll haha)Idag när jag satt i vänthallen på vårdcentralen kommer en liten tjej in med sin mamma. Hennes rädsla lyste i ögonen och jag fick ont i hjärtat av att se henne. Allt jag kunde tänka på var att jag ville krama om henne och säga att det kommer ordna sig även om jag inte hade en aning om anledningen till att hon var ledsen.
Vad jag vill komma fram till är att tanken på barn är inte lika skrämmande som den varit de senaste året. Jag är absolut inte redo för barn men jag vet att jag kommer bli det, framöver. Det bästa är att jag kan tänka tanken utan att få en obehaglig känsla i kroppen utan snarare att jag ser fram emot det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
ÅÅÅÅÅÅ vad underbart att du kommit fram till det =) Jag lääängtar tills den dagen jag får bära runt på din lilla guldklimp och kanske lära henne ett danssteg eller två hihi PAX på att sitta barnvakt när mamma är ute och dansar på SLICK...puss på dig och världens sötaste framtida bebis =)
ååååååå hihi de klart du inte ska sitta barnvakt du ska ju med ut å dansa juuu
Joooo men jag VILL sitta barnvakt ju...vad jobbigt det kommer bli att välja???Jag kommer ju älska bebisen lika mycket som dej hmmm...dilemma!!!!puss
Skicka en kommentar